Jag har en sjuk veckan framför mig. Tar jag mig igenom den så blir jag förvånad. Jag har fullt upp VARJE dag i nästan 2 veckor till. Har inte ens lediga helger... Jag vet inte riktigt hur man ska kunna slappna av när man inte får nån tid till att bara sätta sig ner och andas. Känns lite som att jag skulle kunna sova en vecka i sträck utan problem. Har ni känt samma känsla?

Något jag vet att många i min omgivning inte vet om är att jag just nu är ett jävla lik. Jag sover några få timmar på natten, kliver upp, går till skolan, kommer hem och har ingen aning om vad jag gjort under dagen. Jag har inte riktigt någon enrgi till att plugga heller, så det gör mig ännu mer stressad  att jag vet hur mycket jag kommer ha att göra sista veckan på terminen. Tror faktiskt inte jag varit så stressad innan. Min kropp är så slut att jag faktikst knappt har någon sångteknik, vilket inte är speciellt nice nu när jag är inne i perioden då jag har sjukt mycket framträdanden och konserter. 

 

Helt seriöst så längar jag inte ens till jul iår. Det är för mig ett tecken på att allt inte är som det ska. Jag har faktikst försökt att kapa av lite saker på mitt scehma men det är ändå sjuuuukt mycket jag inte kan skita i.

Aja detta var bara en andledning till att jag är som jag är just nu, men det kommer säkert gå... asså just nu tvivlar jag på det, men man kan alltid hoppas haha. 

 

Asså jag kan absolut inte hantera pressen jag har på mig själv och vågen av arbete som dränkt mig. Skulle mer än gärna vilja lära mig att hantera sådanna situationer, men asså har ju som sagt aldrig varit i denna sits innan. Jag lär ju ha lärt mig något nät jag tar mig ur detta.

Till alla er som kämpar med skola, familj, vänner eller något annat... You got this. 

Ha det så bra som det bara går och glöm inte att ta hand om er själva ibland, om inte så kommer ni få bakslag och det vill man aldrig.